Att skapa ett nytt brädspel är sällan en rak, enkel väg. Ofta börjar det som en vag tanke, ett frö till en idé, som växer, ändras och ibland nästan faller isär innan det slutligen blommar ut till något färdigt. I sin senaste “Designer Diary” på BoardGameGeek berättar teamet bakom A Wild Venture om just den resan – från en lös vision om samspelet mellan människa och natur till ett fullfjädrat äventyrsspel. Deras berättelse ger en sällsynt ärlig inblick i det kreativa hantverket, de oväntade svårigheterna och det där finstilta arbetet med att balansera tema och spelmekanik.
Från tanke till första prototyp
Det hela började med en enkel men ovanlig idé: ett överlevnadsspel som inte handlade om att tämja naturen, utan om att leva i samklang med den. Inspirationen kom från naturdokumentärer och skyddade reservat – en sorts motreaktion till de många spel som förvandlar naturen till en resurs att utnyttja snarare än något att förstå.
Den första prototypen var, som så många tidiga versioner, enkel och provisorisk. Handritade kort, lånade pjäser och en tjock regelbok som ingen egentligen ville läsa. Men trots de skissartade formerna fanns där redan kärnan till A Wild Venture: ett spel där varje beslut sätter balansen mellan mänsklig nyfikenhet och naturens tålamod på prov.
Teamet beskriver hur mekaniken växte organiskt ur temat. Istället för att ta ett färdigt system och försöka “plantera” naturkänslan i det, lät de spelets idé styra hela vägen – från resurshantering och utforskning till samarbetet mellan spelarna.
Att hitta rätt ton
En av de största utmaningarna, berättar teamet, var att fånga känslan av upptäckarlust utan att det blev moralpredikan. De ville att spelare skulle bry sig om ekosystemen, men av nyfikenhet och engagemang – inte av dåligt samvete.
Det dröjde ett tag innan de hittade lösningen: spelets värld skulle förändras utifrån spelarens val. Istället för att pracka på ett budskap skulle moralfrågan växa fram genom spelandet självt.
Tidiga speltester visade också var det gick snett. Den första versionens komplexa resursregler fick spelet att kännas mer som kalkylblad än äventyr. Genom många små justeringar fick berättande och utforskning mer utrymme. När systemet väl föll på plats började spelet andas – tempot blev naturligare, rytmen mer följsam.
Bilden av en levande värld
Naturen i A Wild Venture är inte bara en bakgrund. Den är en karaktär i sig själv. För att ge den rätt känsla vände sig teamet till illustratörer med passion för klassisk naturmålning och akvarellteknik. Resultatet blev en färgpalett som andas stillhet och nyfikenhet – som en långsam sommardag i skogen snarare än en digital explosion av färger.
Designteamet kallar samarbetet med artisten för en ständig “dialog mellan spel och bild”. Illustrationen påverkade till och med layouten av kort och spelbräde. Små visuella detaljer fick avgöra hur stor en ikon skulle vara, eller var blicken först skulle landa. Det blev ett växelspel mellan estetik och funktion – kanske en av anledningarna till att världen i A Wild Venture känns så levande.
När mekaniken möter temat
Under ytan blandar A Wild Venture influenser från samarbets- och upptäckarspel, med en lätt eurokänsla i hur resurser hanteras. En central idé – och en av spelets mest omtalade detaljer – är den så kallade “Balance Track”.
Det är ett enkelt men elegant system som speglar naturens ömtåliga balans: drar du för hårt i en riktning, får du kanske en snabbriven belöning, men lämnar ekosystemet i obalans. Väljer du istället försiktighet och samarbete krävs mer planering – men världen tackar dig på lång sikt.
Den här mekaniken växte fram ur en diskussion om hur man kan gestalta det ekologiska samspelet i spelens språk. Till slut blev den inte bara en regel – utan själva hjärtat i spelet, både tematiskt och strategiskt.
Finjustering och spelarnas påverkan
Mot slutet av utvecklingen handlade arbetet inte längre om stora idéer, utan om detaljer: vilka ikoner är tydliga, hur balansens kurva känns, hur svår varje nivå ska vara. Här fick communityn på BoardGameGeek stor betydelse. Speltestare och fans deltog i diskussioner, hittade buggar och pekade på vad som fungerade – och vad som inte gjorde det.
Feedbacken ledde till flera små men avgörande förändringar. Det var spelarna som hjälpte designteamet att hitta rätt tonläge, den där känslan av att världen reagerar precis som man hoppas – eller fruktar.
På konvent och digitala demos möttes spelet sedan av positiv respons. Många pratade om hur avslappnat men ändå utmanande det kändes. Det fanns en ro i spelupplevelsen, en balans som stack ut. Några tyckte dock att tempot kunde kännas långsamt – särskilt för den som söker snabba poäng och action. Men kanske är det just det som gör A Wild Venture så unikt: att det kräver tålamod på samma sätt som naturen själv.
Slutsats: en symbios av människa och natur
A Wild Venture är mer än ett tematiskt äventyrsspel. Det är också en berättelse om spelutveckling i sin mest organiska form – ett exempel på hur idéer slipas, testas och växer tills de finner ett naturligt jämviktsläge.
Från den mjuka akvarellestetiken till den noggrant avvägda mekaniken bär spelet på samma budskap som sitt tema: allt handlar om balans. Balansen mellan människa och miljö, spelare och spel, idé och verklighet.
Diskussion
Vilka andra spel tycker du lyckas fånga naturens känsla utan att tappa spänningen? Kan A Wild Venture bli en ny förebild för ekoinspirerade strategispel? Dela gärna dina tankar i kommentarerna.