En del spelidéer tar sin början med en storslagen berättelse eller en dröm om en episkt värld. Andra kommer till på märkligare vägar – som en geometrisk impuls. För oss började allt med en form. En kub, för att vara exakt. Eller, mer specifikt, åtta små kuber sammanlänkade till en större, kittlande tredimensionell figur.
Vi visste inte vad det skulle bli. Vi visste bara att vi inte kunde släppa tanken. Vad händer om man försöker fylla ett rutnät av luft – ett osynligt 3D-galler – med dessa former, på ett sätt som är både logiskt och utmanande? Den frågan fick oss att börja skissa, klippa, vika och tänka.
Målet blev klart ganska snabbt: vi ville skapa ett abstrakt och smart pusselspel med vass kant – något som skulle kittla hjärnan hos både nybörjare och luttrade logikrävar.
Från modellbygge till spelkort
I början var allt ganska hands-on. Vi såg framför oss spelare som fysiskt manipulerade kubformade bitar, som lade dem på plats i ett tredimensionellt rutnät på bordet. Det kändes som rätt väg – tills verkligheten kom ikapp.
Att producera 3D-komponenter visade sig snabbt bli både dyrt, tungt och logistiskt knepigt, särskilt om man vill nå en bred publik. Så istället för att tänka runt problemet skar vi rakt igenom det: tänk om kuberna inte behöver vara i 3D över huvud taget?
Resultatet blev att vi flyttade över hela spelupplevelsen till kort. Formerna fick leva som illustrationer i två dimensioner – men de geometriska utmaningarna blev kvar. Och plötsligt blev det ännu mer spännande. Nu kunde vi leka med resurser, skapa tajta handbegränsningar och ge varje runda nya taktiska val.
Kort sagt: vår kub blev ett snabbfotat kortspel.
Vem inspirerade oss? Från Rubik till Railroads
Det finns ett helt universum av smarta pusselspel därute – och flera av dem har lämnat tydliga spår i Octocube. Rubiks kub såklart, men också snabba, färgglada lir som Ubongo, och mer eftertänksamma titlar som Patchwork och Calico.
Det vi älskade i dessa spel var den där känslan av att ”låsa upp” något i huvudet. När bitar faller på plats, både fysiskt och mentalt. Det ville vi fånga – men på vårt eget sätt.
Vi ville göra ett pussel där varje spelare möter sin egen utmaning, men där man ändå känner pulsen från ett gemensamt race. Inte ett direkt tävlingsspel med attacker och försvar – men ett där du hela tiden är medveten om andras tempo och val.
Det tog oss fram till vår nuvarande form: ett flerspelarspel där alla pusslar simultant, med samma uppgift – men där tempot och din egen kreativitet avgör hur det går. Det är du, ditt huvud – och en klocka som tickar.
Hur man gör ensolospel interaktiva
Pusselspel riskerar ibland att bli för isolerade. Du sitter med ditt lilla problem, jag sitter med mitt – och plötsligt känns det mer som att vi spelar bredvid varandra än med varandra. Det ville vi undvika.
Därför byggde vi in moment som får spelarna att korsa varandras vägar.
- En gemensam marknad för nya kubformer, tillgänglig för den som är snabbast.
- Bonuspoäng för den som löser först – eller med största elegans.
- En duellvariant där man byter pussel med varandra i nästa runda.
Det är busigt. Och väldigt roligt.
Från papper till känsla i handen
Att översätta en idé till något man faktiskt får hålla i kräver sin resa. Vi ville att Octocube skulle kännas taktilt. Något du får klämma på. Något där dina ögon och händer samarbetar.
Vi prövade allt från magnetplattor till 3D-utskrivna bitar, men landade till slut i en oväntad lösning: kraftiga, vikbara kort – tryckta på båda sidor med olika former – så att spelarna kunde ”bygga” med dem på bordet.
Layouten togs fram i nära samarbete med illustratören Ruxandra Tataru, som lyckades med konststycket att göra komplexa, spatiala former både begripliga och snygga. Tack vare hennes fingertoppskänsla fick spelet sin visuella själ – tydligt, men aldrig tråkigt.
Vad vi har lärt oss (och vad som kommer härnäst)
Tre år. Otaliga testpartier. En hel hög prototyper. Vad tar man med sig?
- Abstrakta spel kräver tydlig kommunikation. Spelare måste förstå ”vad de ska göra” direkt.
- Interaktion i pussel är en svår balansgång, men när det sitter – då gnistrar det.
- Det är en otrolig känsla att se något man själv pusslat ihop landa i någons händer – och se deras ögon tändas.
Vad händer nu? Jo, vi jobbar redan på en expansion – med fysiska tredimensionella ramar för ännu mer byggkänsla. Och vi testar ett riktigt rejält solo-läge – där du verkligen får tänja på din spatiala förmåga.
Slutorden vi inte kunde släppa
Octocube föddes ur lekfulla idéer och formmässig nyfikenhet – men växte till ett spel som kräver både klurighet och fingertoppskänsla. Det är logik med puls. Det är pussel med tävling. Och det är, förhoppningsvis, början på något ännu större.
Om du gillar spel som Ubongo, Project L eller Railroad Ink så finns det en god chans att Octocube också hittar sin plats på ditt bord.
Det kommer fler dimensioner än man tror – om man bara vågar börja rita i kuber.
Vill du prova?
Octocube lanseras på Kickstarter senare i år. Vi kommer att visa spelet på SPIEL-mässan i Essen och släpper även en print-and-play-version på vår hemsida för dig som är nyfiken.
Är du en av dem som gillar att följa skapandeprocessen? Kolla in vår utvecklingsdagbok på BoardGameGeek – där bjuder vi in till funderingar, feedback och diskussion.
Ses vi i kubvärlden?