Lagen om elektronisk kommunikation
Det finns en hel del lagar som rör datasäkerhet och personlig integritet som uppmärksammats under senare år. EU-direktivet GDPR och den nya svenska dataskyddslagen är två exempel på det. En lag som inte är lika känd och omdiskuterad, men som tangerar dessa områden och som är lika viktig är cookielagen om elektronisk kommunikation (LEK). Lagen om elektronisk kommunikation har ett mer specifikt innehåll än förordningar som GDPR och är anpassad utifrån svenska förhållanden och utformad för att komplettera andra svenska lagtexter om datasäkerhet.
Lagen om elektronisk kommunikation började gälla i juli 2003 då den ersatte telelagen samt radiolagen. Att lagar förändras eller byts ut helt och hållet är vanligt inom områden där den tekniska utvecklingen hela tiden påverkar förutsättningarna. Lagen om elektronisk kommunikation har ändrats flera gånger sedan 2003 och reglerar användningen av radio som kommunikationsmedel och hur telenätet får användas.
Med tanke på hur mycket vi kommunicerar via telefon och i andra digitala medier är det lätt att förstå att lagen om just elektronisk kommunikation har en viktig funktion att fylla. Den är ett av fundamenten när det handlar om hur personuppgifter ska behandlas online. När någon samlar in personlig information om dig har du rätt att få veta det, det är alltså en handling som ska kommuniceras. Om personuppgifter hamnar på avvägar i digitala medier ökar risken för att vi utsätts för olika typer av bedrägerier.
Lagen om elektronisk information ger dig möjlighet att tacka nej till cookies
Ett område där lagen om elektronisk kommunikation har en viktig funktion att fylla är när vi surfar in på en sida som vill att vi accepterar så kallade cookies. Cookies är små program som minns våra aktiviteter och som gör att vi får en mer personlig upplevelse av en hemsida. Enligt lagen om elektronisk information är det ett krav att vi får information om förekomsten av cookies och vad de har funktion, så att vi kan tacka nej till dem. Utan lagen skulle vi snabbt förlora kontrollen över vem som vet vad om oss och hur den informationen används. Det ska sägas att detta är svårt, trots att lagen om elektronisk kommunikation finns där för att skydda oss. Att lagen finns är bra men vi har också eget ansvar för att se till så att vi inte lämnar tydligare digitala spår efter oss än vad vi själva önskar.
Man gör skillnad på förstahands-cookies och tredjehands-cookies. En förstahands-cookie samlar in och sparar information från dina föregående besök på en hemsida och anpassar den för att förbättra din användarupplevelse. Ofta är dessa cookies nödvändiga för att en hemsida ens ska fungera och det fyller ingen större funktion att tacka nej till den typen av cookies.
Tredjehands-cookies är program som hemsidans annonsörer har placerat på sajten. De sparar information om ditt surfbeteende och använder det som underlag för personliga reklamerbjudanden. Informationen kan också säljas vidare i flera led och hamna hos någon som inte har en koppling till hemsidan du besökte. Om du plötsligt får reklam i ditt Facebookflöde om något du just läst om på nätet eller om det dyker upp reklam för en restaurang du befinner dig i närheten av i telefonen beror det ofta på tredjehands-cookies.
Många tycker det är bra att kunna nås av erbjudanden som bygger på ens surfhistorik. På så vis kan du få erbjudanden som du faktiskt är intresserad av men annars hade gått miste om. Andra ogillar detta starkt och liknar tredjehands-cookies vid en form av spionprogram. Lagen om elektronisk information innebär alltså att du ska ha möjlighet att avstå från alla program som sparar personlig information.
Störsändare är förbjudna
Cookies är något som de flesta kommer i kontakt med dagligen. Ett område som lagen om elektronisk information behandlar men som vi inte stöter på lika ofta är störsändare. Enligt LEK råder förbud mot sändare som kan ha en negativ påverkan på elektronisk kommunikation. Enbart störsändare som används inom försvaret eller inom kriminalvården får förekomma enligt paragraf 14 i lagen om elektronisk kommunikation.
Lagen om elektronisk kommunikation reglerar också vad som gäller för dem som vill använda radiosändare. Att sända radio är tillåtet för den som ansökt om tillstånd för det och som gör det på rätt frekvenser. Om radio sänds på fel sätt kan det oavsiktligt störa viktiga sändningar.
Sammanfattning
Lagen om elektronisk kommunikation är ett ramverk för vad som får kommuniceras i digitala medier och under vilka former det ska ske. Ett annat viktigt område är på vilket sätt personlig information får samlas in och hur den som sparar data om dig ska meddela dig att det görs. Den som driver en hemsida får till exempel inte använda cookies som sparar information om dig ifall du inte har gett ditt medgivande till det. Man kan säga att lagen om elektronisk kommunikation är en konkret och detaljerad tillämpning av riktlinjerna i GDPR, som alla länder inom EU måste följa. Lagen om elektronisk kommunikation har dock funnits betydligt längre än GDPR och har anpassats för att fortsätta vara i takt med tiden.