Det började inte med regler. Inte med en tärning, figurer eller kort. Nej, King and Peasant började med en fråga.
Vad händer om ett brädspel speglar samhällets verkliga maktstrukturer – där ena sidan spelar med fulla händer och den andra i skuggan, med bara hoppet om förändring?
Det var tanken som satte igång allt för den norske speldesignern Håvard Strøm-Aune. I sin designerdagbok för BoardGameGeek News berättar han om den krokiga vägen till sitt ovanliga – och ovanligt tankeväckande – tvåspelarspel.
King and Peasant handlar inte bara om taktik. Det handlar om struktur, om orättvisor, och om modet att skapa ett spel där en bonde på riktigt står mot en kung, med allt vad det innebär.
Från protestens aska till spelbordets press
Det är lätt att tro att spel idag främst föds ur en mekanisk idé – en smart twist på worker placement, eller ett smidigt kortsystem. Men för Strøm-Aune började det på gatan snarare än vid bordet.
”Inspirationen kom från verkliga protester och revolutioner”, berättar han. ”Jag ville inte göra ett spel där båda spelarna har ’lika möjligheter’. Jag ville utforska hur det känns att kämpa med helt olika förutsättningar.”
Resultatet blev King and Peasant – ett asymmetriskt duelspel där den ena spelaren tar rollen som monark med kontroll över resurser och militärmakt, medan den andra gestaltar en karismatisk bondeledare, driven av ilska och visioner om förändring.
Två roller, två världar
Spelet handlar om makt, men inte som i de vanliga strategispelen där alla har samma möjligheter från ruta ett. Här är det snedfördelat från början – med flit.
- Kungen står för ordning, stabilitet, och har tillgång till resurser, soldater och öppen kontroll.
- Bonden arbetar i det fördolda, samlar på sig anhängare i hemlighet och bygger långsamt upp en rörelse som kan hota själva monarkins fundament.
Det är politik, passion och planering – i pappform.
“Om båda sidor använder samma regler, vad säger det om hur vi ser på verkligheten?” frågar Strøm-Aune. Han ville skapa ett obehagligt men ärligt spelrum där ojämn kamp inte bara är tillåten utan själva poängen.
Mekanik med mening
För att verkligen accentuera de olika perspektiven byggdes spelet på skilda grunder för varje sida. Till exempel:
- Varje spelare har sin egen regelbok, skriven ur respektive figurens synvinkel. Kungen ser revolutionärer som hot mot ordningen. Bonden ser sig själv som frihetskämpe.
- Bondens handlingar sker ofta i det dolda. Han placerar disruptionsmarkörer och bygger nätverk i hemlighet. Kungen måste därför arbeta både taktiskt och psykologiskt.
- Ett ”Public Support”-spår återspeglar folkets humör och påverkar båda spelarnas val – men på helt olika sätt.
Än viktigare: spelet är medvetet lite ”orättvist”. Ibland känns det hopplöst för bonden. Ibland panikslaget för kungen. Men varje vändpunkt är konstruerad för att vara dramatisk – ett rus av ilska, rädsla eller triumf.
Testandet av ojämvikten
Att balansera ett asymmetriskt spel är aldrig lätt. Att göra det när obalansen är temat? Närapå en omöjlighet.
Vid testborden hände det ofta att kungen dominerade – snabbt och obevekligt. Tidigare versioner lät dessutom bonden bygga sin rörelse via kortmekanik inspirerad av spelet Illuminati. Det visade sig bli för slumpartat och skymde de strategiska val Strøm-Aune ville ha i centrum.
Istället växte spelet fram över tid, ibland omtumlande långsamt. Kungens makt stramades åt, bonderörelsen fick större narrativt spelrum, och till sist tillkom Revolutionen – ett dramatiskt crescendo mot slutet där hela spelet kan vändas på sin spets. En sista chans att fälla kronan – eller stå kvar i stoftet.
Estetik med eftertanke
Teamet bakom spelet visste att temat krävde ett visuellt språk som talade till känslorna. Därför valde de en stil inspirerad av 1900-talets propaganda – tänk affischerna från revolutionens Paris eller Sovjets gator.
- Färgmässigt går kungen i strikt, nästan steril geometri – tänkta att inge respekt, kanske lite rädsla.
- Bondefigurerna ser nästan hemmasnickrade ut: handgjorda plankor, sotiga ansikten, symboliska snarare än polerade.
- Spelets materialval respektive tokens förstärker detta: kungens är stilrena och symmetriska, bondens kantiga och nötta.
Asymmetrin som spegel
King and Peasant är alltså inte ”bara ett spel”. Det är en spelbar samhällskommentar. En upplevelse som bjuder in till strategiskt tänkande, men också till reflektion.
”Jag ville att folk som spelar kungen och plötsligt känner sig pressade ska tänka: är det så här makthavare känner när folket verkligen börjar ifrågasätta?”
Och om du spelar bonden – och lyckas – då kanske den vinsten smakar ännu lite bättre.
Avslutning: När brädspel blir något mer
Strøm-Aunes berättelse visar att brädspel kan vara mycket mer än tidsfördriv. De kan vara en port in i världar där makt inte fördelas jämnt, där kamp inte alltid är rättvis, och där illusionen av kontroll snabbt kan rämna.
King and Peasant är inte ett spel du spelar med ett halvt öga medan du kollar på tv. Det är en kamp. En berättelse. En utmaning för både nybörjare och veteraner som vill ha mer än bara poäng och brickor.
Det är spelgrafikens svar på en protestmarsch. Eller, om du så vill, ett revolutionärt spel – i mer än en bemärkelse.
Diskussionsfråga:
Hur påverkar asymmetrier i spel dig som spelare – särskilt när de grundar sig i verkliga samhällsfrågor? Kan något kännas ”orättvist” men fortfarande vara bra?
Relaterade lästips:
- Guiden till asymmetriska brädspel
- Topplista: Spel där underlägen skapar dramatik
- Recension: Root – Skogen där ingen är jämlik