Brädspel har länge handlat om vinnare och förlorare, resurser och taktik. Men för många av dagens spelmakare räcker det inte längre med smarta mekaniker eller prydliga punkttabeller. De vill nå djupare. De vill berätta historier, väcka känslor och ibland till och med få oss att förstå svåra samhällsfrågor på ett nytt sätt.
Det är just den ambitionen som driver Cross Bronx Expressway – ett spel som inte bara bjuder in till strategi, utan även till en hård och ofta smärtsam historielektion om stadsplanering, makt och de människor som hamnade i dess väg.
Ett motorvägsbygge som rev sönder en stad
För att förstå spelet måste man gå tillbaka till New York på 1950- och 60-talet. Då drev Robert Moses, tidens mest inflytelserika stadsplanerare, igenom sitt stora motorvägsprojekt: Cross Bronx Expressway.
För Moses handlade det om modernisering och bilens framtid. För de som bodde där vägen skulle dras blev det en tragedi. Hela kvarter jämnades med marken. Tiotusentals människor förlorade sina hem. Levande stadsdelar med starka kulturella identiteter splittrades och styckades upp.
Spelets drivkraft växer ur detta historiska sår. Frågan blir: går det ens att översätta ett så djupt och kontroversiellt skeende till ett spel, utan att riskera att förminska det mänskliga lidandet?
Ett möte mellan mekanik och mening
På ytan liknar Cross Bronx Expressway ett klassiskt eurogame: resurser ska hanteras, strategier byggas. Men under spelbrädets rutor finns ett större djup – en berättelse som förändrar hur varje drag känns.
Rollerna är tydliga:
- Vissa spelar stadsplanerare eller politiker med ekonomiska mål och politiskt tryck.
- Andra tar rollen som kvartersbor, aktivister eller lokala organisationer som försvarar sina hem.
Precis som i verkligheten lockar kortsiktiga vinster: investeringar, rivningar och politiska fördelar. Men varje framgång lämnar spår – social splittring, förlorade nätverk, en stadsväv som alltmer rivs itu. Därför handlar spelet inte bara om vem som ”vinner”, utan också om vilket pris som betalas längs vägen.
Att skapa spel av verkliga tragedier
Att omvandla dessa konflikter till ett spelbart format har varit en svår balansgång. Designern har byggt processen på tung research: arkivmaterial, vittnesmål och historiska studier blev lika viktiga som mekaniska prototyper och balansjusteringar.
Men utmaningen är alltid densamma: hur många detaljer kan bäddas in innan spelet blir för tungt? Och hur gör man rättvisa åt de liv som ödelades – utan att förlora spelglädjen?
Brädspel som tidens vittnen
Cross Bronx Expressway är inte ensamt om att ta sig an svåra ämnen. Spel som Freedom: The Underground Railroad och This War of Mine har redan visat att även tunga teman kan gestaltas genom spelmekanik.
Det handlar inte om att ersätta historieböcker, utan om att skapa nya vägar till förståelse. När spelare samlas kring ett bräde, diskuterar val och konsekvenser, händer något: man börjar reflektera tillsammans – och kanske se ett stycke historia ur nya vinklar.
Mer än bara spelpjäser
I slutändan är Cross Bronx Expressway ett exempel på att brädspel kan vara mer än förströelse. Det är ett sätt att levandegöra kampen mellan **stadsplaneringens logik** och de mänskliga konsekvenserna som ofta förbises.
Spelet blir därför både en aktivitet och en påminnelse; ett tillfälle till samtal lika mycket som en kvälls utmaning. För den som är nyfiken på historia, politik eller brädspels potential som berättarform, är detta ett projekt som förtjänar att upplevas och diskuteras.
Att tänka på:
- Kan brädspel faktiskt öka vår förståelse för historiska tragedier?
- Eller riskerar de att göra svåra erfarenheter till bara underhållning?