Äggjakt, påsklov och ett par dagars extra ledighet. Det är troligen vanliga associationer när påsk kommer på tal i vårt alltmer sekulariserade samhälle. Faktum är dock att påsken är kristendomens och kyrkans främsta högtid.
Påskens anor och historia sträcker sig långt tillbaka och vi gör här en djupdykning i varför vi faktiskt firar påsk.
Vem firar påsken minnet av och varför?
Påsken har genom åren blivit förknippad med folkliga traditioner såväl som kristna. Själva ordet påsk betyder ungefär att något passerar eller “går förbi”.
Inom den kristna tron är budskapet med påsk enligt Nordiska museet att påminna om hur Jesus led, dog och slutligen återuppstod. Även inom judisk tro är påsken en betydelsefull högtid. Då beaktas i stället det judiska folkets uttåg ur Egypten.
Flertalet traditioner som än idag anses vedertagna har i själva verket religiösa förtecken. Ägg symboliserade under den katolska tiden fastans avslut och Jesu uppståndelse. Traditionen med att barn klär ut sig till påskkärringar härrör enligt Nordiska museet från en så kallad “djävulsföreställning” i katolska Norden. Påskharen härstammar däremot från tysk tradition och letade sig upp till våra breddgrader först under 1800-talet.
Att påsken åminner Jesus lidande, död och återuppståndelse är fortfarande grunden till varför vi firar påsk. Något som i allra högsta grad äras under de påskmässor som hålls i kyrkans regi.
För att påminna oss ytterligare om varför vi firar påsk, ska vi kika närmare på högtidens historia.
Varför firar vi påsk under Stilla veckan?
Frågan “varför firar vi påsk?” tar avstamp i vad som benämns Stilla veckan, alternativt dymmelveckan eller tysta veckan. Den börjar redan på palmsöndagen – då Jesus ska ha ridit in i Jerusalem på en åsna och blivit välkomnad som Guds son.
Själva påskhelgen består emellertid av skärtorsdagen, långfredagen, påskafton, påskdagen samt annandag påsk. Påskaftonen markerar slutet på den kristna fastan som börjar på askonsdagen ungefär sju veckor innan påsk.
Stilla veckan är till för att begrunda det lidande Jesus utsattes för och hans ultimata uppoffring. Förr i tiden ansågs det högst opassande att ställa till med festligheter under veckan som ledde upp till påsk. Till och med kyrkklockornas ljud dämpades för att total stillhet skulle råda.
Varför firar vi påsk från skärtorsdagen?
Inom kristendomen var Jesus en frälsare som värnade om de minsta i samhället och myntade devisen att “behandla andra som man själv vill bli behandlad”. Värderingar som till slut – enligt Svenska kyrkan – ledde till hans dödsdom. Jesus gav en annan bild av Gud och människans värde, vilket på sin tid var kontroversiellt.
På skärtorsdagen intar Jesus en sista måltid med sina tolv lärjungar. Det är härifrån nattvarden stammar när han tvagar deras fötter (från “skär/skära” – ett gammalt ord för rening). Jesus blir sedermera förrådd av en dem, Judas, och fängslas i väntan på döden.
I äldre folktro menar JU (Jönköping University) att skärtorsdagen var dagen då häxorna satte av mot Blåkulla. För att skydda sig mot ondska gick man till och med så långt att rita kors på sina ladugårdsdörrar. Påskeldar var också de vanligt förekommande i liknande syfte.
Idag lever traditionen främst vidare i att barn klär ut sig till påskkärringar, önskar glad påsk och får godis. Varför vi firar påsk från och med skärtorsdagen har dock alltså att göra med Jesus sista måltid och hans instiftande av nattvarden.
Varför firar vi högtider som påsk?
Långfredagen är religiöst sett en sorgens dag, till minne av Jesu korsfästelse och död. In på 1900-talet var detta en stillsam dag utan eskapader. Påskafton är i sin tur en slags mellandag som bygger en bro till glädjens dag – när Jesus återuppstår på påskdagen. Inom trosläran är det först på påskdagen som påskveckan faktiskt inleds.
Annandag påsk berättar i kristen tradition om hur Jesus på olika vis uppenbarar sig för lärjungarna. Reaktionerna dem emellan varierar, alla har samtidigt gemensamt att Jesus stannar kvar med dem och på så sätt lever vidare.
Varför vi firar påsk besvaras således i mångt och mycket med att Jesus återuppstod. Påskdagen är inom kristendomen en glädjens dag. Hur och varför vi firar påsk har sedan kommit att utvecklas till vad det är idag.
Enligt Nordiska museet präglas högtider av en mängd aspekter som samverkar. Influenser från samhällsformer jämte ekonomiska och tekniska förändringar går hand i hand för att (om-)forma högtider. I Norden är vi även starkt influerade av kristen religion och folkliga värderingar från bondesamhället. Allt detta påverkar med andra ord hur och varför vi firar påsk.
Så firar vi påsk (och varför!)
Vi har nu lärt oss att frågan varför vi firar påsk besvaras med förankring i kristendomen. Inte bara är påsken den kristna kyrkans största högtid, utan en tid för glädje efter stor sorg.
I ett sekulariserat samhälle tar religionen mindre plats och ska helst vara en privatsak. Faktum kvarstår dock att sätten vi fortfarande firar påsk på, ofta har rötterna i kristendomen och tro på olika vis. Till och med påskkärringar går som nämnt tillbaka på gammal tro och skrock.
- Ägg, ägg, ägg!
Ägg var i det katolska Norden förbjudet under fastan. Att tillåtas äta ägg igen blev således en sorts symbol för Jesu uppståndelse. Förr i tiden var ägg dessutom en lyxvara och blev på så vis något som enbart förtärdes vid festligare tillfällen.
Ytterligare en förklaring till varför vi firar påsk med ägg är att det anses vara en kristen symbol för liv.
- Fint med ris!
Färgglatt påskris är ytterligare ett exempel som påvisar hur kristna och folkliga traditioner samverkar. Förr användes riset för att piska med i hågkomst av Jesu lidande. I bondesamhället låtsaspiskade man varandra.
Under 1900-talet blev det i stället vanligt att ta in ris och smycka det med färggranna fjädrar. Varför vi firar påsk med ris är således en uråldrig tradition.
- Påskeldar och mässa!
Som vi redan varit inne på, tände man ofta även påskeldar för att “skrämma bort ondskan”. En tradition som till viss del kvarstår och framför allt äger rum på påskaftonskvällen (innan Jesus sägs ha återuppstått).
Kyrkan håller i flertalet påskmässor under högtiden, den mest traditionella är emellertid påsknattsmässan under natten till påskdagen. Kyrkobesökare firar då påsk i och med Jesu återuppståndelse.
Varför firar vi påsk idag?
Vi har ovan besvarat frågan om varför vi firar påsk i ett traditionellt hänseende. Hågkomsten av Jesu lidande och död följs av firandet av ett mirakel, enligt den kristna läran.
Idag har påsken blivit anpassat till samtidens leverne – precis som högtider alltså har en förmåga att göra. Traditioner och högtider är inte skrivna i sten utan förändras med tidevarvet.
I dagens samhälle har påsken med sina starkt kristna förtecken måhända tagit ett kliv tillbaka – fortfarande handlar påsken dock om gemenskap. Under några dagar får vi tid för återhämtning och ger varandra gåvor.
Vi avrundar därför tankeställaren om varför vi firar påsk, med några förslag om hur påsken blir ännu roligare:
- Koka ägg i lökskal för att färga äggen röda och gula.
- Måla äggen som harar och kycklingar. Bonus om ni dekorerar med pärlor.
- Skapa en rolig äggjakt med skattkarta.
- Dekorera ett fint påskris i vårens nyanser.
- Inta påsklunchen utomhus (om vädret tillåter).
- Gör ett påskquiz (och lär om varför vi firar påsk!)
- Måla kreativa påskkort och ge bort.
Även om (hög-)tiderna förändras kan det ibland vara bra att påminna om varför vi ursprungligen firar påsk. Endast med den grunden intakt kan vi bygga vidare på våra traditioner och följaktligen ha oss en riktigt glad påsk!